I en nyligen framtagen utbuds- och logistikanalys av Chalmers industriteknik pekar flera faktorer på att Sverige är i behov av en nationell digital matbank. En av faktorerna är det faktum att överskottet av färdigvaror i producent- och grossistled i Sverige uppnår 11 251 ton.
Den svenska livsmedelshantering står enligt Naturvårdsverket för cirka 20 – 25 % av landets klimatavtryck och år 2016 var det totala matavfallet cirka 1,3 miljoner ton. I Chalmers analysrapport var målet att ta fram data på hur mycket överskott av färdigvaror som uppstår i producent- och grossistledet, för att sedan identifiera transport- och logistiklösningar till regionala matbanker. Data som togs fram visar på 11 251 ton överskott av färdigvaror i producent- och grossistledet, varav 5000 ton som potentiellt kan doneras.
En nationell digital matbank fungerar som en uppsamlingsplats för överskottslivsmedel från centrallager och producentled. Fördelarna med en Nationell digital matbank är att man på ett enkelt sätt kan synliggöra matsvinn och matcha utbud med förfrågan. Tanken om en nationell digital matbank är inget nytt koncept, utan finns redan i flera andra länder i Europa. Sanningen är att Sverige faktiskt är ett av få länder i Europa som saknar en nationell matbank.
Sveriges stadsmissioner är de som idag, och sedan många år tillbaka, agerat ledande när det kommer till redistribution av överskottsmat från producenter, grossister och livsmedelsbutiker till olika välgörenhetsorganisationer. I Sverige redistribuerar de 1300 ton årligen och tillsammans med andra aktörer sammanlagt 2500 ton. Anledningen till att de inte redistribuerar mer beror på tre saker:
Företag vet inte vilka ideella aktörer som kan ta emot maten.
Volymer är för stora för en enskild regional eller lokal aktör att ta emot.
Avsaknad av överenskommelse om transportkostnader.
Med hjälp av en nationell digital matbank skulle alla dessa tre punkter kunna klargöras och Sverige skulle på så vis kunna ta ännu bättre hand om överbliven mat och i längden bidra till ett bättre samhälle och klimat.
Hur man än vänder och vrider på det så finns det inte riktigt någon anledning att inte införa en nationell digital matbank. Klimathotet råder i allra största grad och kommer fortsätta göra så. Samtidigt tar en ny typ av fattigdom fart i Sverige – Matfattigdom, som innebär att ekonomiskt utsatta personer i samhället inte längre har råd med nyttig mat.
För att nå FN:s globala hållbarhetsmål 2030 så måste vi, tillsammans, bli bättre på att konsumera det vi producerar. Vi kan inte längre rycka på axlarna och hävda att ”det blir ändå till biogas”. Ur klimatsynvinkel är det nämligen cirka 10 gånger så mer effektivt att förebygga matavfallet vid källan än att använda det till biogas. Ambitionen bör därför alltid vara att maten vi gror och producerar ska sluta upp på våra tallrikar och inte i soptunnan.
Comments