Ett matsvinnsrelaterat problem för skolrestauranger är att inte veta hur många gäster som kommer eller alls väljer att äta. Detta leder till att mängder av mat överproduceras som behöver tas hand om eller slängs i onödan.
20-36% av elever i årskurs 5-8 äter inte skollunch varje dag. På uppdrag av Livsmedelsverket har en studie genomförts för att ta reda på varför.
Det finns inget tvivel om att en näringsrik skolmåltid bidrar till en bättre prestation i skolan.
En näringsriktig skollunch kan kopplas samman med
ökad läsprestanda, särskilt snabbhet och noggrannhet
ökad prestation i engelska och matematik
ökad kognitiv funktion
bättre koncentration och uppmärksamhet.
Utöver det visar studien att de som äter skollunchen har högre livskvalitet, psykiskt välbefinnande och sömn. De har också mindre fysiska besvär som ryggont eller magont. Skolmåltiden bidrar till en känsla av sammanhang, bättre självkänsla och hälsa.
Varför väljer eleverna bort skolmåltiden?
Det viktigaste för eleverna är de sociala aspekterna som att känna sig trygg inför skolmåltiden och känsla av sammanhang. Fler skulle ha ätit i matsalen om de känt sig trygga. Farhågorna som eleverna har inför skollunchen är att de inte vet vem de ska äta med eller att de skulle bli ensam lämnade kvar om de inte hunnit äta upp. En oro handlar också om att få anmärkningar på hur mycket de har tagit eller att de skulle äta på ”fel sätt”.
Ljudvolymen och tidsbrist är något som lyfts som synpunkter på hur detta påverkar miljön i matsalen. Därför väljer många att äta utanför skolan för att kunna bestämma själva vad de ska äta och med vem.
Det är därför viktigt att vuxna är lyhörda på elevernas synpunkter och hittar lösningar på de problem som eleverna upplever i matsalen.
Karlstads kommun är ett exempel hur de har åtgärdat detta.
På MATtankens Erfarenhetsbank har de berättat om hur de med hjälp av en enkät där elever fick svara på vilken restaurangmiljö de trivdes i lyckades skapa en ny skolmatsal. Denna nya matsal skulle verka lugnande och inbjudande för att eleverna skulle trivas och vilja äta i matsalen istället för att söka sig någon annanstans. De kom fram till att det behövdes rum i rummet, med andra ord, avskärmningar av den stora salen och skapa mindre avdelningar. De använde sig också av färg och form med textilier, en variation av möblemang och dämpad belysning. Förändringarna ledde till att två tredjedelar av eleverna upplevde högre trivsel och att fler elever kom och åt i matsalen. 56% upplevde en bättre ljudnivå och 45% upplevedel ökad trygghet.
Comments